SweDev initiated a debate article at the recent DevRes2024 conference, which has been signed by several attendees. In this op-ed, SweDev maps out several worrying signs that the government is deprioritizing Agenda 2030, and argues that knowledge about complex global challenges is more important than ever. You can read the article (in Swedish) published in Altinget, below.
The Swedish parliament. Photo: Andriy Oliynyk/ Unsplash
För drygt ett år sedan bestämde regeringen att, mitt under en ansökningsprocess och utan någon utredning av alternativ eller konsekvenser, avsluta det riktade stödet till svensk forskning om global hållbar utveckling, så kallad utvecklingsforskning. Det årliga stödet på ungefär 180 miljoner kronor från biståndsbudgeten som utlystes av Vetenskapsrådet möjliggjorde för svenska forskare att, i konkurrens, söka stöd för forskning och forskningsutbyten om avgörande frågor för global hållbar utveckling.
Stabil forskningsfinansiering behövs
I dagarna genomfördes DevRes, en konferens dedikerad till frågor om global hållbar utveckling, i Lund. Vid konferensen presenterade Vetenskapsrådet en rapport över centrala bidrag som utvecklingsforskningen gjorde 2013–2023, innan det hastigt avvecklades. Rapporten konstaterar att svenska forskare, tack vare detta stöd, har bidragit till att utveckla ny kunskap om bland annat värmetåliga grödor, forskning om genusaspekter på våld, säker och tillgänglig abortvård samt klimatanpassning och skogsförvaltning. Det handlar om frågor som är avgörande för att möta de globala utmaningar som samhället står inför i dag.
De 342 projekt som beviljats har under åren möjliggjort att hela 3 258 forskare från mer än 120 länder samarbetat i olika forskningsprojekt och därmed bidragit till internationalisering av universiteten och varit positivt för Sveriges relationer med andra länder. Medlen har också varit avgörande för karriärutveckling bland yngre forskare inom globala utvecklingsfrågor.
Hela 48 procent av forskarna menar att de har ändrat inriktning på sin forskning som en konsekvens av regeringens nedskärningar.
Rapporten betonar att om Sverige ska vara en del av det internationella arbetet för att möta olika globala utmaningar, vare sig de handlar om hälsa, miljö eller samhällen, behövs en stabil finansiering till både grundforskning och mer tillämpad forskning. Efter neddragningarna kommer flera av de positiva samarbeten som Vetenskapsrådet tar upp helt enkelt inte längre att finnas kvar.
Vid samma konferens presenterade forskarnätverket SweDev en enkät som visar på konsekvenserna av regeringens beslut som dessvärre pekar på just de effekter som Vetenskapsrådet varnar för. Enkätens resultat pekar på att forskare inom global hållbar utveckling flyr fältet.
Forskare drabbas av regeringens nedskärningar
Hela 48 procent av forskarna menar att de har ändrat inriktning på sin forskning som en konsekvens av regeringens nedskärningar. 67 procent svarar att de inte längre har incitament att samarbeta med internationella forskningskollegor i sina ansökningar. 93 procent svarar att effekterna av nedskärningarna är negativa för låg- och lägre medelinkomstländer, men även för svensk kompetens och ledarskap på området.
Mångåriga partnerskap med universitet och forskningsinstitut i låg- och medelinkomstländer har avslutats. Genom sin kortsiktiga och abrupta hantering av stödet till utvecklingsforskning har regeringen effektivt slagit undan benen för partnerskap som byggts upp under decennier.
Minskningen av stöd till forskning om global hållbar utveckling har alltså redan börjat att kraftigt underminera svenska aktörers möjlighet att vara en del av det internationella arbetet för att möta de globala utmaningar vi står inför. Men det är inte bara forskningen som påverkats negativt. Vi ser flera oroande tecken på att Agenda 2030, den globala handlingsplanen för omställning till ett hållbart samhälle, systematiskt nedprioriteras av regeringen.
Under konferensen kommenterade statssekreteraren för forskning och högre utbildning vid Utbildningsdepartementet de två rapporterna. Hon förklarade att anledningen till neddragningarna av forskningsstödet är att regeringen prioriterar biståndet till Ukraina, och hänvisade utvecklingsforskare att söka medel från Folke Bernadotteakademin, Sida och EU.
Öka forskningsanslagen
Vi vill påpeka att Folke Bernadotteakademin inte är en reguljär forskningsfinansiär. Den beviljar endast medel för mindre forskningsprojekt av särskilt utvalda forskare inom sina internationella forskararbetsgrupper av direkt relevans för dess kärnverksamhet. Sida har inga forskningsutlysningar som svenska forskare kan söka ifrån. EU har huvudsakligen riktade utlysningar framförallt för forskning som är fokuserad på EU-länderna. Det går alltså inte att söka samma typ av finansiering som tidigare beviljades av Vetenskapsrådet.
Vi som har deltagit på konferensen står, precis som regeringen, bakom ett starkt stöd till Ukraina. Vi är i högsta grad medvetna om det försämrade säkerhetsläget i världen. Vi menar dock att forskning är en viktig pusselbit för goda internationella relationer och för att öka kunskap om hur Sverige bör agera i det läge som nu råder.
Därför ser vi med oro på de konsekvenser som neddragningarna inneburit för Sveriges internationella relationer, och i synnerhet med låg- och lägre medelinkomstländer. I nuvarande säkerhetsläge borde Sverige i stället öka forskningsanslagen inom fältet.
Regeringen duckar ansvar
Sverige har tidigare varit en kunskapsnation men vi tappar nu mark internationellt. Vi är oroade för att det saknas kunskap bland beslutsfattare om den viktiga roll som forskningen har för att möta globala utmaningar inom klimatförändringar, matsäkerhet, minskning av ojämlikhet, fred och säkerhet, pandemiprevention – för att nämna några få områden.
Regeringen tycks också ha bristande kunskap om utvecklingsforskningens förutsättningar och duckar för ansvar då inget rimligt alternativ till finansiering har presenterats. Det är därför oklart hur svensk forskning framöver ska kunna bidra till att lösa globala utmaningar.
Vi uppmanar regeringen att analysera konsekvenserna av neddragningarna och föreslå alternativ för att stärka forskning för och om jämlik global utveckling i samarbete med låg- och lägre medelinkomstländer. Forskarsamhället står redo att bidra med lösningar till globala utmaningar. För det behövs, utöver långsiktig finansiering av forskningsprojekt, också en närmare och regelbunden dialog mellan forskare, beslutsfattare och praktiker.
Samtliga debattörer
Jesper Sundewall, Ordförande SweDev, forskare Lunds universitet
Emma Elfversson, Uppsala universitet
Janet Vähämäki, Stockholm Environment Institute
Fredrik Söderbaum, Göteborgs universitet
Mats Målqvist, Uppsala universitet
Jaran Eriksen, Karolinska institutet
Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet
Karolin Andersson, Sveriges lantbruksuniversitet
Flora Hajdu, Sveriges lantbruksuniversitet
Annika Hilgert, Stockholm Environment Institute
Elina Andersson, Lunds universitet
Heather Mackay, Lunds universitet
Simon Turner, Lunds universitet
Catalina Quiroga, Lunds universitet
Sarah Dickin, Uppsala universitet
Veronica Brodén Gyberg, Linköpings universitet
Anette Agardh, Lunds universitet
Emelie Zonabend König, Sveriges lantbruksuniversitet
Catia Gregoratti, Lunds universitet
Tobias Denskus, Malmö universitet
Malin Hasselskog, Göteborgs universitet
Emily Boyd, Lunds universitet
Erling Strandberg, Sveriges lantbruksuniversitet
Rokon Uddin, Stockholms universitet
Ilda Lindell, Stockholms universitet
Célina Marie Scülfort, Sveriges lantbruksuniversitet
Lennart Olsson, Lunds universitet
Katarina Börling, Sveriges lantbruksuniversitet
Johanna Sörensen, Lunds universitet
Dell Saulnier, Lunds universitet
María José Zapata Campos, Göteborgs universitet
Sofia Boqvist, Sveriges lantbruksuniversitet
Serena Donadi, Sveriges lantbruksuniversitet
Ola Hall, Lunds universitet
Rachel Irwin, Lunds universitet
Anders Uhlin, Lunds universitet
Ester Barinaga, Lunds universitet
Patrik Zapata, Göteborgs universitet
Theodor Wagner Robinson, Stockholm Environment Institute
Magdalena Eriksson, Göteborgs universitet
Ekatherina Zhukova, Karlstads universitet
Sara Gabrielsson, Lunds universitet
Samahir Elmubarak, Lunds universitet
Gin Dupont, Uppsala universitet
Harry Fischer, Sveriges lantbruksuniversitet
Samantha Julien, Uppsala universitet
Selorm Kugbega, Stockholm Environment Institute
Aida Bargués-Tobella, Sveriges lantbruksuniversitet
Gert Nyberg, Sveriges lantbruksuniversitet
Natxo García-López, Umeå universitet
Erik Karltun, Sveriges lantbruksuniversitet
Rosette Nkundimfura, Göteborgs universitet
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet
Jonas Johansson Wensman, Sveriges lantbruksuniversitet
Jennie Barron, Sveriges lantbruksuniversitet
Lisa Eklund, Lunds universitet
Helena Lindgren, Uppsala universitet
Ellen Hillbom, Lunds universitet
Sofie Tornhill, Linnéuniversitetet
The article was published on 1 November 2024 on Altinget’s website. You can access it here.