SweDev’s steering group has, as part of the Swedish government’s development of a new Research Bill, presented concrete proposals on reforms needed to ensure continued support and excellence of research on equal global development. Their proposal has been presented as an Op-ed in OmVärlden. Read the article below (in Swedish).
SweDev's annual assembly in Uppsala, 23/8 2023. Photo: Alice Tunfjord.
This article was also published in OmVärlden.
Sverige saknar en strategi för hur svensk forskning ska bidra till global utveckling, hävdar 17 forskare som sitter i styrgruppen för forskarnätverket SweDev. Nu presenterar de ett förslag på vad de anser att regeringen måste göra för att säkerställa fortsatt stöd till forskning för jämlik global utveckling.
Global utveckling är en ödesfråga för Sverige, Europa och världen. Agenda 2030 erbjuder ett ramverk för att tackla utmaningar som fattigdom, migration, krig och klimatförändring, och forskning spelar en central roll i genomförandet av agendan. Under det senaste året har dock finansieringen av forskning för jämlik global utveckling drabbats av kraftiga nedskärningar.
I slutet av 2022 aviserade regeringen en minskning av Sidas forskningsfinansiering med 53 procent och i juni 2023 beslutade regeringen att helt dra in det öronmärkta stödet till så kallad utvecklingsforskning vid svenska universitet. Sverige väljer alltså, i en tid när globala utmaningar är tydligare än någonsin, att minska stödet till forskning kring dessa utmaningar med nästan två tredjedelar. Detta riskerar att allvarligt bromsa utvecklingen av nödvändig forskning i låg- och lägre medelinkomstländer som har mycket stort behov av att hitta hållbara lösningar på akuta utmaningar.
Ny forskningspolitik behövs
Under det kommande året ska den framtida forskningspolitiken mejslas fram. Regeringen har under 2023 lanserat arbetet med att ta fram en ny forsknings- och innovationspolitisk proposition som väntas träda i kraft under hösten 2024. Swedish Development Research Network (SweDev) — ett nätverk bestående av cirka 800 forskare — presenterar i dag vårt förslag med konkreta åtgärder för att säkerställa fortsatt stöd till forskning för jämlik global utveckling.
Forskning för och om jämlik global utveckling är centralt då det bidrar med kunskap om orsaker till fattigdom samt bidrar med lösningar på problem och utmaningar för att uppnå de globala hållbarhetsmålen.
Världen har långt kvar för att nå målen i Agenda 2030, och givet de utmaningar vi kommer att stå inför under lång tid framöver så bör inte Sverige riskera att stå utan kompetens och kunskap om hur frågorna ska tacklas. Denna kompetens behöver fortsatt byggas upp i Sverige i dialog och samarbete med forskare och praktiker i låg- och lägre medelinkomstländer.
Riskerar nedläggning
Nedskärningarna som har genomförts under det senaste året har kraftigt påverkat samarbeten och partnerskap mellan svenska forskare och forskare i låg- och lägre medelinkomstländer. Flera av dessa samarbeten hotas av nedläggning vilket är ett resursslöseri då det är samarbeten som byggts upp under lång tid och som möjliggör unik forskning. Utöver neddragningarna inom biståndsanslaget för forskning har dessutom andra stöd till det svenska universitetssystemet avvecklats (till exempel Linnaeus-Palme och Globala skolan och Minor Field Studies). Svensk kompetens och kontaktytor kring utvecklingsfrågor kommer därmed att utarmas.
Regeringens svar till det svenska forskarsamhället har hittills varit att forskarna inom området bör vända sig till andra anslagsformer och finansiärer. Det är dock en gråzon hur mycket forskningsfinansiärerna ska fokusera på forskning om och för jämlik global utveckling. Vi har erfarenhet av att andra finansiärer inte har sett det som sin uppgift att finansiera forskning för global utveckling genom sina övriga utlysningar. Även Vetenskapsrådets unika kompetens för att bedöma ansökningar kring forskning för och om jämlik global utveckling försvinner i och med att bedömningskommittéerna för utvecklingsforskning nu avvecklats.
Sverige saknar strategi
I nuläget saknar Sverige en strategi för hur svensk forskning framgent ska bidra till global utveckling. Sverige har historiskt setts som en förebild för forskning och innovation, något som i sin tur stärkt svensk konkurrenskraft och en positiv bild av Sverige. Detta gäller inte minst när det kommer till gemensamma globala utmaningar som till exempel klimat, hälsa, fred och säkerhet och fattigdomsbekämpning. Avsaknaden av en strategi för framtiden, och även finansiering, urholkar både existerande samarbeten och möjligheten till nya. Sverige bör sträva efter att gå i samma riktning som övriga EU vad gäller forskning och innovation (senast manifesterad i den gemensamma Innovationsagendan mellan Afrikanska Unionen och EU).
I syfte att främja excellens, internationalisering och innovation i forskningen för och om jämlik global utveckling ser vi ett behov att hitta nya lösningar.
Våra förslag i den kommande forskningspolitiska propositionen är därför att regeringen:
1. Tydliggör styrningen gentemot forskningsfinansiärer, Sida och andra myndigheter, för att möjliggöra finansiering av forskning som rör jämlik global utveckling i låg-och lägre medelinkomstländer genom att:
a. Klargöra för forskningsfinansiärer att forskningsmedel bör satsas på forskning för och om jämlik global utveckling och säkerställa att forskningsfinansiärerna har den kompetens som behövs i sina bedömningsgrupper för att bedöma ansökningar kring forskning för och om jämlik global utveckling.
b. Genom myndighetsinstruktioner styra myndigheter som arbetar med global utveckling att de ska bedriva sin verksamhet på vetenskaplig grund och dra nytta av svensk forskningskompetens.
c. Tydliggöra i egna policyramverk och styrdokument att svenska forskare och lärosäten är viktiga aktörer som ska delta i genomförandet av det svenska utvecklingssamarbetet.
2. Utred alternativ för att stärka forskning för och om jämlik global utveckling i samarbete låg-och lägre medelinkomstländer genom att:
Utreda möjligheten till bildandet av ett svenskt excellenscentrum för forskning för och om jämlik global utveckling som kan ha till uppgift att
a. Främja excellens, internationalisering och innovation i svensk forskning för och om global utveckling.
b. Föra Sveriges röst kring forskning för och om jämlik global utveckling internationellt och främja att svensk forskning ska fortsätta vara internationellt konkurrenskraftig.
c. Bidra till plattformar för samverkan mellan forskare, näringsliv, myndigheter och civila samhället i syfte att öka forskningskvalitén samt bidra till att forskning i ökad grad används i beslutsfattande.
Ett sådant excellenscentrum bör utredas i sammanhanget av andra förslag som inkommit för uppstart av forskningscentra, såsom ett nationellt kompetenscentrum för teknik och naturvetenskap inom forskning, utbildning och innovation för samarbete med låg-och lägre medelinkomstländer. Vidare bör nya möjligheter till långsiktig medfinansiering av forskningsinfrastruktur i låg-och lägre medelinkomstländer och långsiktiga forskningssamarbeten mellan universitet och högskolor i dessa länder och lärosäten i Sverige identifieras.
Jesper Sundewall, Docent i Globala Hälsosystem, Lunds universitet
Fredrik Söderbaum, Professor vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
Janet Vähämäki, Senior forskare, Stockholm Environment Institute
Mats Björk, Professor vid Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik, Stockholms universitet
Veronica Brodén Gyberg, Universitetslektor vid Tema miljöförändring, Linköpings universitet
Katarina Börling, Forskningssekreterare, Sveriges Lantbruksuniversitet Global
Muriel Côte, Biträdande universitetslektor, Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk Geografi, Lunds universitet
Emma Elfversson, Docent, Statsvetenskapliga Institutionen, Uppsala universitet
Jonas Evald, Universitetslektor, Institutionen för Samhällstudier, Linnéuniversitetet
Rickard Lalander, Professor i Globala utvecklingsstudier, Södertörns högskola
Henning Melber, Professor, Nordiska Afrikainstitutet
Tanya Andersson Nystedt, Doktorand, Socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet
Elisabeth Olivius, Docent vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
Birgitta Schwartz, Professor vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
Cecilia Strand, Universitetslektor vid Institutionen för Informatik och Media, Uppsala universitet
Bengt Ove Turesson, Föreståndare för International Science Programme vid Uppsala Universitet